Sin egen lyckas smed

Hela hästsko-grejen började med Rainers fru. ”Hon ville ha något vackert till sin hortensia-rabatt, något dekorativt”, säger Rainer Franken. ”Men att svetsa ihop något av gammal plåt lät för tråkigt för mig.” Jag ville göra något med mening. Valet föll på hästskor. Ett enkelt material där varje del inte är större än en hand. Rainer började samla på kasserade hästskor. Inom kort var han igång med att svetsa sfärer, sedan kuber och senare höga bord och barstolar. Det kan bli en trevlig present till en födelsedag eller ett bröllop. Hästar är ett återkommande tema för Rainer. Han bygger fullstora hopphästar och dressyrhästar av hundratals hästskor. Hans skulpturer travar, galopperar och hoppar. De är ostoppbara, precis som sin skapare.

En hopphäst av hästskor i majsfältet, skapad av Reiner.

Ett hopp i majsfältet. En skulptur av Reiner.

Idén

Egentligen driver Rainer, 45, som är en tystlåten bredaxlad man, en liten gård i Keppeln, vid nordvästra spetsen av Nordrhein-Westfalen i Tyskland. 2008 tog han över verksamheten från sina föräldrar. Han har 80 kor och hans vardag består av boskapsuppfödning och mjölkproduktion. Rainers vardag kretsar vanligtvis inte så mycket kring konst, men han har kommit långt i sitt skapande efter det dekorativa i rabatten som hans fru en gång ville ha. Men han funderade på hur han skulle kunna följa upp hästarna? ”Det finns mer att göra”, sa han till sig själv, och så kom han på en ny idé. Jag ska göra en traktor, i naturlig storlek. Givetvis! Förebilden var en Fendt 718 Vario. En kraftfull, pålitlig traktor med kultstatus. Och nu står traktorn på ängen på Rainers ägor, ihopsvetsad av gamla hästskor. ”Helt galet”, säger Rainer och skrattar.

Sågning och svetsning ingår i Stephans jobb.

Förberedelsen

Med en bredd på över två och en halv meter, en höjd på tre meter och en längd på nästan fem meter är en sådan traktor en ordentlig utmaning. ”Jag skulle aldrig ha kunnat göra det på egen hand”, säger Rainer. Därför bad han i slutet av 2019 sin vän Stephan Hünting om hjälp. Stephan, 47, är ingenjör. Han arbetar för en jordbruksmaskintillverkare, är också jordbrukare och ett stort fan av Fendt 718. Han har en på sin gård. Den blev en perfekt mall.

De två hämtade materialet till sin replika från en lokal hovslagare. En vän som bor två byar bort. Han har länge samlat slitna, kasserade hästskor åt Rainer.

Massor av metallskrot hämtades med släpvagnen i januari 2020 och togs med till Rainers garage. Först sorterades de oanvändbara hästskorna i aluminium bort. De som var i järn rengjordes från damm, smuts och hästgödsel så att svetssömmarna skulle kunna fästa ordentligt och till sist sorterades de efter storlek. På många hästskor var han också tvungen att dra bort de gamla rostiga spikarna. Bara det arbetet kan ta upp till två minuter per spik. Ett riktigt tålamodstest.

Först hjulen, sedan axlarna. Hästsko traktorn är byggd i garaget.

Först hjulen, sedan axlarna. En hästsko-Fendt föds.

Konstruktionen

Sen började det verkliga arbetet. Rainer klämmer fast hästskorna, placerar dem på städet, hamrar dem och formar dem som han vill ha dem.

En glödande hästsko på städet. Rainer hamrar dem i rätt form.

Sedan svetsar Stephan ihop hästskorna, del efter del. Gnistor flyger och vinkelslipen tjuter. De har ingen ritning utan har bara grovt mätt Stephans Fendt 718 med en tumstock. Dimensioner, proportioner och delarnas plats. ”Resten gick på känsla”, säger Rainer. ”Varje del hamnade där den passade.”

Stephan svetsar ihop hästskorna, en i taget.

Sakta men säkert växer traktorn fram. Först görs hjulen, sedan axlarna som sedan kopplas ihop. För att få allt snyggt och symmetriskt har Stephan sträckt ett blått riktsnöre framifrån och bakåt. Han arbetar sig längs detta, svetsar järn mot järn, först till vänster, sedan höger, om och om igen. Flera tusen hästskor bearbetas på detta sätt. Exakt hur många de använt kommer de inte att avslöja, eftersom de vill göra det till en tävling vid en lokal festival. De två vännerna ger bara en liten ledtråd. Siffran ligger i det mellersta fyrsiffriga intervallet.

Stephan har spänt ett blått riktsnöre framifrån och bakåt som säkerställer att konstruktionen blir symmetrisk.

Stephan har spänt upp ett blått riktsnöre.

Rainer och Stephan har lagt över 1000 timmar på sitt projekt. Många dagar och några nätter. Helger och semestrar. Belöningen är trötta armar och ben. ”När du ser allt som kan skapas från skrot glömmer du hur mycket arbete du lagt ner”, säger Rainer. ”Vi ville komma så nära originalet som möjligt”, tillägger Stephan. En ganska stor utmaning med ett material som inte är särskilt flexibelt. ”Vissa hästskor var vi tvungna hamra om tre, fyra eller fem gånger tills alla hörn och kurvor passade”, säger Rainer. De har lagt mycket kärlek i detaljerna. Det går att se på speglarna och lamporna, sätena och ratten, skorstenen, tanklocket eller pedalerna för koppling, broms och gas. Alla detaljer är gjorda av hästskor eller delar därav. Alla var för sig och sedan sammansvetsade.

Resultatet

Konstverket har stått på ängen i Keppeln sedan julen 2020. Ryktet om verket har spridit sig och människor från hela Nordrhein-Westfalen och några till och med ännu längre bortifrån, kommer för att se mästerverket. Under de långa, mörka nätterna fram till nyårsafton glödde hästsko-traktorn starkt, upplyst av gröna lampor. En skönhet skapad av skrot.