Hur förbättrar jag jorden?
Om du vill ge jorden i din trädgård en liten boost finns det några sätt att aktivera den på:
- Arbeta in stendamm och organiska gödningsmedel i jorden, då släpps näringsämnen ut långsamt. Bearbeta inte jorden för mycket, för djupt eller för ofta.
- Använd bara kemiska bekämpningsmedel om det är absolut nödvändigt.
- Tillför kompost till jorden varje år. Om du bygger komposten från grunden är det bäst att använda kompoststart. Jord med hög andel grönkompost främjar också mikrobiell återhämtning av jorden.
- Markbetäck regelbundet. Mulching innebär att du täcker jorden i trädgården med ett jämt lager trädgårdsavfall – gärna klippt gräs. Tänk på att inte lägga på ett för tjockt lager kompost och undvik mulching på skuggiga eller fuktiga områden, eftersom detta kan leda till röta.
- Var uppmärksam på pH-värdet i din jord och kontrollera det regelbundet. Om pH-värdet är för lågt (under 5,5) rekommenderar vi kalkning, och som en förebyggande åtgärd att använda kranvatten i stället för regnvatten.
- Djurgödsel, så som kogödsel och stallgösel, är näringsrik och särskilt värdefull eftersom näringsämnena vanligtvis inte finns i trädgårdens naturliga kretslopp.
Läs mer om hur man kan förbättra jorden med hjälp av Bokashi-metoden >>
Fördelar med jordaktivering
Det är jorden som behöver näring, inte växten. Detta är en väsentlig princip i ekologiskt jordbruk. En näringsfull jord med ett hälsosamt jordliv har många fördelar:
- Det sker knappt någon övergödning och översurning, vilket även förhindrar medföljande problem, som till exempel tillväxtstörningar och högre känslighet hos växter för sjukdomar.
- Ingen näringsbrist, eftersom en regelbunden tillförsel av näringsämnen är garanterad.
- Jorden luckras upp regelbundet utan större ansträngning.
- Både vattenretention, som motverkar uttorkning, och luftning som motverkar risken för ruttning, förbättras.
- Jämfört med vanlig jordbearbetning och mineralgödsling blir arbetsbelastningen mindre i längden.
- Genom att inte använda mineralgödsel minskar risken för urlakning och därmed risken för föroreningar av grundvattnet.
Extrema markförhållanden försvårar inte bara växternas liv, utan också livet i jorden då markens kretslopp störs. Det finns flera saker du kan göra för att underlätta detta.
Om jorden är för tung, lerig eller kompakt:
- Arbeta in mogen kompost eller jord med hög komposthalt. Lerpartiklarna hjälps av det organiska materialet som gör att det binds samman och bildar smulor där det bildas större hålrum. Detta tillåter jorden att ”andas” igen.
- Berika jorden med sand.
- Gräv upp marken före den första frosten och lämna de packade jordklumparna exponerade – frosten kommer att "spränga" dem.
- Om jorden är kraftigt packad ända ner till de djupare jordlagren, är dränering avgörande.
Läs mer om att kompostera här >>
Om jorden är för lätt, sandig eller inte håller tillräckligt med vatten:
- Arbeta ner kompost eller jord med hög komposthalt, tillsammans med primärt stenmjöl eller organiskt gödselmedel med långsam frisättning. På så sätt kan du hjälpa humushalten i jorden.
- Berika jorden med perlit och vermikulit för att öka jordens förmåga att hålla vatten.
- Täck dina jordbäddar med barkkompost för att minska vattenförlusten.
Hacka jorden
Att gå loss med hackan i trädgården är ett bra sätt att släppa ut veckans aggression. Men det är inte bara bra för det, utan även för att vårda jorden. Så slå två flugor i en smäll!
Fyra fördelar med att hacka i jorden
1. Jorden luckras upp och luftas
Rötter behöver syre. Om marken är kompakt, täckt eller nedtrampad, förhindras gasutbytet mellan rötterna och jordytan, vilket kan påverka rötternas hälsa på lång sikt. Även de viktiga insekterna i jorden behöver syre.
Vädret spelar också en viktig roll. Regndropparnas kraft kan gradvis förstöra den fina, smuliga strukturen på jordens yta och bilda en hård skorpa. Det är just därför det är värt att gå loss med hackan ibland! Det bryter upp täckbildningarna och rötterna får möjlighet att andas.
2. Ogräs elimineras
Ogräs gillar inte att bli störda medan de växer. Hackning är därför mycket effektivt för att förebygga att det växer ogräs.
Genom att hacka i jorden förstörs ogräsfrön. Även envisa ogräsarter, som maskrosor, störs av regelbunden hackning. Detta försvagar ogräsen så mycket att de inte längre utgör någon större konkurrens för de önskade växterna.
3. Bekämpa skadedjur
Om du har ett snigelproblem måste vi tyvärr göra dig besviken. Att luckra upp jorden har bara en begränsad effekt på sniglarna. Genom att hacka kan du däremot avskräcka dem lite och förhindra att de lägger sina ägg i ditt trädgårdsland.
Dessutom ogillar både mullvaden och sorken när jorden ovanför dem bearbetas regelbundet.
4. Bevara vattnet i jorden
Genom att hacka i jorden gynnas vattenbalansen i jorden. I hårt packad jord kan regnvattnet inte tränga igenom ordentligt och rinner därför bort utan att användas. Däremot kan regnvatten lätt tränga in i lösare lager, även ner till djupare nivåer.
Om det översta jordlagret har en hård skorpa, kan vattnet stiga upp från djupet till ytan. Det gör det genom att utnyttja de fina utrymmena mellan jordpartiklarna, de så kallade kapillärerna.
Under varma dagar kan upp till sex liter vatten per kvadratmeter gå förlorade varje dag. Genom att hacka i jorden förstörs de övre jordkapillärerna, vilket förhindrar att vattnet stiger upp till ytan och avdunstar där.
Om du tröttnat på att luckra upp hela trädgården för hand, är en jordfräs något för dig. Den gör ditt arbete betydligt enklare.
Gödsla trädgården
Varför gödsla?
Växter behöver också en balanserad kost. Därför är det viktigt att använda gödningsmedel, eftersom en brist på någon av de viktigaste näringsämnena kan hämma växtens tillväxt. I värsta fall kan bristsymtom leda till att växten dör. Men det behöver inte gå så långt. Du kan motverka det genom att använda konstgödsel.
Ämnen som kalium, kalcium, magnesium och svavel är viktiga näringsämnen som bör finnas i jorden. Det spelar ingen roll om jorden finns i kruka eller på friland – efter en viss tid är de nödvändiga näringsämnena i jorden förbrukade och kan inte alltid tillföras naturligt. Då är gödsel räddaren i nöden.
- Gödsel förser växter med livsnödvändiga näringsämnen och främjar en stark och hälsosam tillväxt.
- Gödsel innehåller också viktiga spårämnen och enzymer och ökar växternas motståndskraft mot sjukdomar.
- Gödsel skapar en optimal grund för en rik skörd och ger frukt, grönsaker och örter extra mycket smak.
- Gödselmedel är säkra för människor och husdjur.
Naturligtvis finns det olika typer av gödsel med olika användningsområden i trädgården: Gräsgödsel, växtgödsel, frukt- och bärgödsel och allroundgösel.
Tips för korrekt gödsling:
- Gödsla inte växter i direkt solljus. Starkt solljus kan få löv och rötter att brännas, särskilt under torra perioder. Gödsla hellre när det är mulet och fuktigt.
- Kontrollera jordens pH-värde. De flesta trädgårdsväxter trivs bäst vid ett pH-värde mellan 5,5 och 6,5. Det finns dock undantag. Rhododendron och azalea (som föredrar pH-värde 4,0–4,5) samt kalkälskande växter som buxbom eller klematis (som trivs vid ett pH-värde över 7).
- Optimal användning av gräsgödsel: Den första gödslingen bör ske tidigt på våren, den andra gödslingen på försommaren, och den tredje gödslingen kan utföras med särskilt gräsgödsel under sensommaren eller tidig vinter.
Gödsla växter i kruka och odlingslådor
Flytande gödningsmedel är generellt sett bäst lämpad för krukväxter och odlingslådor, då de är lätta att använda och ger snabbt resultat. Flytande näring är enkelt att tillsätta i vattnet du vattnar dina växter med, och bör användas ungefär varannan vecka. Dosera enligt instruktionerna på förpackningen. Som alternativ kan du också använda fasta gödselmedel så som granulat eller näringspinnar.
I regel används flytande gödningsmedel eller medel som ska lösas direkt i vatten med kortare intervaller, medan näringspinnar och granulat vanligtvis fungerar som långtidsverkande gödsel. Det är viktigt att du bara gödslar under tillväxtperioden, eftersom växter bara kan ta upp näring under den perioden de skjuter skott. Det krävs en viss fingertoppskänsla. Vid användning av konstgödsel är det särskilt viktigt att följa tillverkarens instruktioner – överdosering bör undvikas. En tumregel att följa är: "Ju frodigare tillväxt, desto generösare kan du gödsla". Använd aldrig gödningsmedel på torra rotknölar, då det kan leda till att rötterna bränns. Du bör därför alltid använda gödseln sparsamt och bara gödsla efter vattning.
Tips på organiska gödselmedel
Gödsla med kaffesump
Kaffesump innehåller kväve, fosfor och kalium och är en helt miljövänlig produkt, fri från skadliga ämnen. En restprodukt som kan återanvändas.
En praktisk bonus för dina utomhuskrukväxter är att sniglar inte gillar kaffesumpen i jorden, så de kommer att hålla sig borta – få andra gödningsmedel kan ge samma effekt.
Du kan enkelt blanda ner den kalla kaffesumpen i jorden med jämna mellanrum, för att ge dina växter en naturlig och näringsrik boost.
Vattna blommor med potatisvatten
Potatisvatten är ett billigt och naturligt gödningsmedel. Vattnet innehåller näringsämnen som är kvar från kokningen av potatisen. Använd helt enkelt det kylda potatisvattnet för att vattna dina blommor.
Använd nässlor
Du kan också göra ditt eget organiska gödselmedel genom att använda färska nässelskott. Följ dessa steg:
- Hacka ca 1 kg färska nässelskott.
- Fyll en behållare med cirka tio liter vatten.
- Rör om blandningen dagligen under två veckor.
- Sila vätskan för att avlägsna nässelrester.
- Späd ut gödseln med vatten i förhållandet 1:20 och använd det till dina växter.
Denna form av gödningsmedel ger en snabb tillförsel av kväve, vilket är särskilt fördelaktigt för växter som tomater och kål. Dessutom bidrar det till att bekämpa bladlöss.
Vattna med urin
Urin är ett effektiv gödsel som kan göra underverk för din trädgård.Det är en gratis och en naturlig källa till viktiga näringsämnen för växter, så som kväve, fosfor, kalium, kalcium och magnesium. Det kan hjälpa till att förbättra tillväxten och produktiviteten hos växter på ett effektivt sätt.
Vad lever egentligen i marken?
I en handfull jord finns det fler levande varelser än människor som lever på jorden. Det kan göra stor skillnad om du ger dem rätt livsvillkor. Man delar upp markorganismerna i två grupper:
- Markflora (bakterier, svampar, alger).
- Jordens fauna (daggmaskar, nematoder, kvalster, med mera).
Jordorganismer ansvarar för att bryta ner och omvandla organiskt material, såsom löv och rötter. De omvandlar det till näringsrik humus, vars näringsämnen blir omedelbart tillgängliga för växter och andra mikroorganismer. De kan även skapa permanent humus, som bryts ned långsammare och utgör en mer långvarig näringskälla.
Dessa organismer blandar och luckrar också upp jorden. Det förbättrar jordens struktur och ger bättre luftning, samtidigt som risken för vattenmättnad minskar.
Vissa jordbakterier kan binda och använda kväve från luften, ofta i symbios med specifika växter.
Daggmasken livnär sig främst på trädgårdsavfall. Den omvandlar och utsöndrar det igen. Dessutom luftar och luckrar den upp jorden och för med sig jord och näringsämnen från djupare jordlager till ytan. Därför är daggmasken varmt välkommen i våra trädgårdar.
