Planeringsfasen är grunden till ett lyckat altantak
Planeringen avgör om altantaket blir hållbart, funktionellt och rätt dimensionerat. Ett altantak är en bärande konstruktion som ska klara vindlaster, snötyngd och långvarig exponering för sol, och därför behöver förutsättningarna vara tydliga innan bygget påbörjas.
I planeringsfasen bör du ta ställning till följande:
- Hur altanen ska användas, om taket främst ska ge skydd mot regn, stark sol eller fungera som väderskydd större delen av året.
- Om altantaket ska byggas mot husvägg eller som en fristående konstruktion, vilket påverkar både infästning, stabilitet och materialåtgång.
- Vilken karaktär taket ska ha – ett ljust och öppet uttryck eller ett mer avskärmande tak med bättre väderskydd.
Dessa val ligger till grund för konstruktion, materialval, dimensionering och hur altantaket fästs och byggs upp i sin helhet.
7995,00 kr*/ st(1066,00 kr*/ m²)
12452,00 kr*/ st(996,16 kr*/ m²)
18910,00 kr*/ st(945,50 kr*/ m²)
28125,00 kr*/ st(937,50 kr*/ m²)
5576,00 kr*/ st(885,08 kr*/ m²)
7395,00 kr*/ st(704,29 kr*/ m²)
11231,00 kr*/ st(764,01 kr*/ m²)
16152,00 kr*/ st(769,14 kr*/ m²)
Innan du påbörjar bygget behöver du ta reda på om altantaket kräver bygglov eller anmälan. I många fall räknas ett altantak som en tillbyggnad, särskilt om det är fast monterat och påverkar byggnadens volym eller utseende.
Om altantaket byggs i direkt anslutning till huset kan det i vissa fall omfattas av attefallsreglerna, men det beror bland annat på:
- Takets storlek och höjd
- Om konstruktionen är fast eller demonterbar
- Avstånd till tomtgräns
- Hur huset redan är bebyggt
Reglerna skiljer sig mellan kommuner. Du bör därför alltid kontrollera vad som gäller där du bor innan bygget startar. Ett tidigt besked minskar risken för att behöva ändra eller riva konstruktionen i efterhand.
Altantak mot husvägg eller fristående konstruktion
Nästa val gäller hur altantaket ska placeras och bäras upp. Här finns två huvudalternativ, som ställer olika krav på konstruktionen.
Ett altantak som byggs mot husvägg får en stabil infästningspunkt i fasaden och kräver oftast färre stolpar. Vid denna lösning är korrekt infästning och tätning avgörande för att undvika fuktskador i fasaden. Infästningen ska alltid anpassas efter fasadens material och husets konstruktion.
Detta innebär att:
- Bärlinan förankras i husets fasad.
- Lasten delvis förs över till husbyggnaden.
- Färre stolpar behövs i framkant.
Ett fristående altantak står helt på egna stolpar och har ingen infästning i huset. Fristående altantak används ofta när altanen ligger en bit från huset eller när man vill undvika ingrepp i husets fasad.
Detta kräver att:
- Konstruktionen dimensioneras för att bära all last själv.
- Stolpar, bärlinor och grundläggning samverkar för hög stabilitet.
- Vindlaster hanteras genom rätt placering och infästning i mark.
Konstruktion och stomme
Stommen bär hela altantaket och måste dimensioneras efter takets storlek, spännvidd och val av takmaterial. Här bör du alltid utgå från hållfasthet före estetik.
Dimensioneringen avgör om altantaket klarar belastning över tid. Underdimensionering leder till svikt, deformation och i värsta fall konstruktionsskador.
Vid dimensionering behöver du ta hänsyn till:
- Takets spännvidd (avståndet som taket behöver bära utan stöd mellan två bärande punkter).
- Antal stolpar.
- Val av takmaterial.
- Snözon och vindlaster (se Boverkets
).
Generella riktlinjer:
- Stolpar dimensioneras ofta från 95×95mm och uppåt beroende på belastning.
- Bärlinor anpassas efter spännvidd och last, ofta kraftigare än takreglarna.
- Regelavståndet styrs av takmaterialets krav, till exempel kanalplastskivor eller plåt. Det vanligaste måttet är dock cc 60cm, men ett cc-avstånd på 80-100cm förekommer också beroende på takmaterial.
1. Bärlina mot husvägg
Funktion: Fäster altantaket i husets stomme och bär upp takreglarna.
Rekommenderad dimension:
- Vanligt: 45×145mm.
- Vid större spännvidd: 45×170mm.
Att tänka på: Bärlina mot husvägg ska förankras i bärande del av huset, inte bara i fasadmaterial. Tätning bakom regeln är avgörande för att undvika fuktskador, infästning anpassas efter väggtyp (trä, tegel, betong).
2. Stolpar
Funktion: Leder ner lasten från taket till mark eller plint.
Rekommenderad dimension:
- Vanligt: 95×95mm.
- Vid större tak eller högre last: 120×120mm.
Att tänka på: Stolpar ska stå på plint, stolpsko eller annat bärande underlag. Infästningen ska klara både vertikala laster och sidokrafter från vind.
3. Snedsträva eller vindstag
Funktion: Stabiliserar konstruktionen och tar upp sidokrafter.
Rekommenderad dimension:
- Vanligt: 45×95mm.
Att tänka på: Snedsträvor ökar stabiliteten avsevärt, särskilt vid öppna lägen. Placeras mellan stolpe och bärlina. Rekommenderas även vid mindre altantak.
4. Takreglar
Funktion: Bär upp takmaterialet och för lasten vidare till bärlinor.
Rekommenderad dimension (för plasttak):
- Vanligt: 45×120mm.
- Vid större spännvidd eller hög snölast: 45×145mm.
Att tänka på: Regelavstånd (cc-mått) styrs av takmaterialet. För kanalplast är cc på 600-1000mm vanligt, beroende på plastskivans mått. Reglarna ska luta från husvägg mot framkant för avrinning.
5 (1). Framkantbärlina
Funktion: Tar upp lasten från takreglarna på framkanten.
Rekommenderad dimension:
- Vanligt: 45×170mm.
- Vid längre spännvidder: 45×195mm eller limträ.
Att tänka på: Bärlinan dimensioneras efter avståndet mellan stolparna. Ju längre avstånd, desto grövre bärlina krävs.
6. Grund / plint
Funktion: Förankrar stolparna och leder lasten ner i marken
Rekommenderad lösning:
Betongplint eller fastskruvade markfästen i marken. Stolpsko anpassad för stolpdimension.
Att tänka på: Ska placeras frostfritt och ska klara både tryck- och dragkrafter.
1. Bärlina
Funktion: Tar upp lasten från takreglarna och fördelar den vidare till stolparna.
Rekommenderad dimension (för plasttak):
- Vanligt: 45×170mm.
- Vid längre avstånd mellan stolpar: 45×195mm eller limträ.
Att tänka på: Bärlinans dimension styrs av avståndet mellan stolparna. Eftersom taket är fristående måste bärlinorna bära hela konstruktionen utan hjälp av husvägg.
2. Stolpar
Funktion: Leder ner lasten från taket till plint eller grund.
Rekommenderad dimension:
- Vanligt: 95×95mm.
- Vid större tak eller utsatta lägen: 120×120mm.
Att tänka på: Stolpar ska förankras i plint eller grund med stolpsko. Infästningen ska klara både tryck- och sidokrafter. Exakt lod är avgörande för att undvika snedbelastning.
3. Snedsträvor eller vindstag
Funktion: Stabiliserar konstruktionen och tar upp vind- och sidolaster.
Rekommenderad dimension:
- Vanligt: 45×95mm.
Att tänka på: Snedsträvor är särskilt viktiga på fristående altantak. Placeras mellan stolpe och bärlina och ökar styvheten och minskar risken för rörelser i konstruktionen.
4. Takreglar
Funktion: Bär upp takmaterialet och för lasten vidare till bärlinorna.
Rekommenderad dimension (för plasttak):
- Vanligt: 45×120mm.
- Vid större spännvidd eller hög snölast: 45×145mm.
Att tänka på: Regelavstånd (cc-mått) anpassas efter takmaterialets krav. För kanalplast är cc 600-1000mm vanligt. Takreglarna ska ha tillräcklig lutning för avrinning.
5. Tvärbalk / mellanbärlina
Funktion: Fördelar lasten mellan bärlinorna och stabiliserar konstruktionen.
Rekommenderad dimension:
- Vanligt: 45×145mm.
Att tänka på: Används ofta vid större takytor. Förbättrar lastfördelning och minskar svikt i takreglarna.
6. Plint eller grund
Funktion: Förankrar stolparna och leder lasten ner i marken.
Rekommenderad lösning:
Betongplint eller fastskruvade markfästen i marken. Stolpsko anpassad för stolpdimension.
Att tänka på: Ska placeras frostfritt, och ska klara både tryck- och dragkrafter.
159,00 kr*/ st- 119,00 kr*/ st
40,95 kr*/ st
44,00 kr*/ st
44,00 kr*/ st
49,80 kr*/ st(1,99 kr*/ kg)
79,00 kr*/ st
För utomhusbruk används oftast tryckimpregnerat virke, eftersom det är anpassat för fukt och väderpåverkan. Alternativt kan obehandlat virke användas om det grundmålas och ytbehandlas korrekt, men det ställer högre krav på underhåll.
Aluminiumstommar förekommer främst i färdiga system och ger låg underhållsnivå, men har andra begränsningar när det gäller anpassning och bärförmåga.
| Tryckimpregnerat virke |
|
|---|---|
| Obehandlat virke som målas |
|
| Aluminiumstomme |
|
Altantakets höjd och lutning avgör hur väl regn och smältvatten leds bort, samt hur taket upplevs i användning. För låg lutning ökar risken för stående vatten, smutsansamling och onödig belastning på konstruktionen. Vid altantak mot husvägg placeras infästningen ofta så högt som möjligt utan att påverka fönster, takfot eller fasadens funktion.
Att tänka på:
- Tillräcklig fri höjd krävs för att taket inte ska upplevas lågt.
- Lutningen gör att framkanten alltid hamnar lägre än infästningen mot husvägg.
- En för lågt placerad framkant kan begränsa sikt, ljusinsläpp och rörelse.
För att säkerställa fungerande avrinning bör altantaket:
- Luta bort från husväggen.
- Ha tillräcklig lutning för valt takmaterial.
- Kompletteras med takavvattning vid behov.
Generella riktlinjer för taklutning:
- Kanalplast och plasttak: minst ca 5–10°.
- Plåt: kan fungera vid lägre lutning, men 5° eller mer rekommenderas.
- Glas: kräver oftast tydlig lutning enligt tillverkarens anvisningar.
Tillverkarens krav på minsta lutning ska alltid följas. För låg lutning kan leda till läckage, smutsansamling och försämrad livslängd på taket.
Välj rätt takmaterial till ditt altantak
Valet av takmaterial påverkar både konstruktionen och hur altantaket upplevs i praktiken. Olika material ställer även olika krav på montering, behandling och löpande skötsel, vilket bör vägas in redan i planeringsfasen.
Kanalplast, korrugerad plast och andra plasttak används ofta till altantak där ljusinsläpp är prioriterat och där konstruktionens vikt behöver hållas nere.
- Släpper igenom dagsljus samtidigt som det ger skydd mot regn.
- Har låg egenvikt, vilket minskar kraven på stomme och dimensionering.
- Kräver rätt taklutning för att säkerställa avrinning och minska risken för smutsansamling.
Plasttak kan med tiden bli smutsiga av alger, pollen och luftföroreningar, särskilt i skuggiga eller fuktiga lägen. För att behålla ljusinsläppet behöver ytan rengöras regelbundet, ibland även borstas ren.
Takplåt används till altantak där ett heltäckande och tåligt väderskydd prioriteras och där ljusinsläpp inte är avgörande.
- Ger fullgott skydd mot regn och snö.
- Har hög hållbarhet och lång teknisk livslängd.
- Klarar snölast väl vid korrekt dimensionering och infästning.
Plåt leder regn- och hagelljud tydligare än andra takmaterial, vilket kan påverka ljudnivån under altantaket och även höras i huset om altantaket är byggt mot husväggen. Konstruktionen behöver därför vara stabil och korrekt förankrad för att hantera både vindlaster och rörelser i materialet.
Glas används till altantak där maximalt ljusinsläpp och ett öppet uttryck är prioriterat.
- Släpper igenom mer ljus än övriga takmaterial.
- Har hög egenvikt, vilket ökar kraven på stomme och grundläggning.
- Ställer höga krav på infästning, bärlinor och stolpar.
Glasytor kan med tiden bli smutsiga av pollen, luftföroreningar och nedfall, vilket påverkar ljusinsläppet. För att behålla funktion och utseende krävs regelbunden rengöring, och åtkomligheten bör beaktas redan vid projektering.
Endast glas som är avsett för takkonstruktion ska användas. Dimensioneringen måste anpassas efter både glasets egenvikt och aktuell snölast, vilket gör glas till ett material som kräver noggrann projektering.
Sedumtak förekommer mer sällan på altantak men kan användas när konstruktionen är anpassad för den extra belastningen. Utöver de tekniska kraven bidrar sedumtak positivt till både lokalklimat och biologisk mångfald.
- Har mycket hög vikt, både torrt och vattenmättat.
- Kräver en tät och uppbyggd takkonstruktion med flera skikt.
- Ställer stora krav på dimensionering, bärförmåga och infästning.
Ett sedumtak binder koldioxid, förbättrar dagvattenhantering och skapar livsmiljöer för pollinatörer som bin och fjärilar. Växtligheten bidrar även till temperaturutjämning och kan minska värmebelastningen under sommaren.
Sedumtak ska endast väljas om altantaket är projekterat för detta från start. Eftermontering är i regel inte lämplig utan omfattande ombyggnad av konstruktionen.
Solsegel och spjälor i trä, är alternativ till fasta altantak och används när syftet främst är att skapa skugga snarare än fullständigt väderskydd.
- Ger skydd mot direkt solljus men inte mot regn eller snö.
- Släpper igenom luft och i varierande grad dagsljus.
- Har låg egenvikt och ställer begränsade krav på bärande konstruktion.
Solsegel är en icke permanent lösning som oftast monteras tillfälligt eller säsongsvis, medan exempelvis tryckimpregnerade spjälor skruvas fast. Inget av alternativen räknas som tak i byggteknisk mening, och de används därför ofta som komplement till altantak eller i miljöer där väderskydd inte är huvudsyftet.
Infästningar ska ändå dimensioneras för vindlaster, särskilt vid större spännvidder eller öppna lägen.
Se vårt sortiment av tak
| Takmaterial | Ljusinsläpp | Skydd mot regn | Vikt / belastning | Krav på stomme | Underhåll | Användningsområde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kanalplast / plasttak | Högt | Ja | Låg | Lätt–medel, beroende på spännvidd | Medel | Vanligt altantak med ljusinsläpp |
| Takplåt | Inget | Ja | Medel | Stabil stomme krävs | Lågt | Robust väderskydd utan ljuskrav |
| Glas | Mycket högt | Ja | Hög | Kraftig stomme och noggrann infästning | Medel | Altantak där ljus är prioriterat |
| Sedumtak | Inget | Ja | Mycket hög | Projekterad konstruktion krävs | Hög | Speciallösningar med höga krav |
| Solsegel | Medel | Nej | Låg | Enklare infästning | Mycket lågt | Solskydd, ej väderskydd |
| Spjälor | Medel | Nej | Låg | Enkel till medel | Lågt | Skugga och öppet uttryck |
15614,00 kr*/ st
2799,00 kr*/ st
4395,00 kr*/ st
72999,00 kr*/ st(1770,10 kr*/ m²)
97999,00 kr*/ st(1682,68 kr*/ m²)
60999,00 kr*/ st
22804,00 kr*/ st
6999,00 kr*/ st
Ett altantak gör uteplatsen mer användbar och skyddad i vardagen. Med tak över altanen kan du låta
Ett fast tak skapar även förutsättningar för att använda altanen under en större del av året. Genom att montera en
Rätt byggt blir altantaket en naturlig förlängning av huset – ett skydd mot väder, ett stöd för installationer och en plats som kan användas oftare, under fler månader om året.
Vanliga frågor om altantak
Det beror på altantakets storlek, höjd och hur det är placerat. I många fall räknas ett altantak som en tillbyggnad, särskilt om det är fast monterat och byggs mot huset. Reglerna kan variera mellan kommuner, så du bör alltid kontrollera vad som gäller innan bygget påbörjas.
Ja, ett altantak ska vara dimensionerat för att klara den snölast som gäller där du bor. Snözonerna skiljer sig åt i Sverige och påverkar val av dimensioner, regelavstånd och material.
För att säkerställa rätt bärförmåga bör du:
- Utgå från gällande snözon
- Följa tabeller och tillverkarens anvisningar
- Välja grövre dimensioner om du är osäker
Ett korrekt dimensionerat altantak ska inte behöva skottas för att undvika skador.
Vid infästning i fasad är det viktigt att den förs in i husets bärande konstruktion och inte bara i fasadmaterialet.
Tänk på att:
- Använda
anpassad för underlaget (trä, tegel eller betong) - Alltid täta bakom bärlinan för att undvika fuktskador, med exempelvis byggfog.
- Undvika att borra genom tätskikt utan rätt lösning
Om infästningen känns osäker är en fristående konstruktion ofta ett bättre alternativ.
Taklutningen ska anpassas efter valt takmaterial. Plasttak och kanalplast kräver normalt minst cirka 5-10° lutning, medan takplåt kan fungera vid något lägre lutning. För låg lutning kan leda till stående vatten, smutsansamling och kortare livslängd.
Altantaket ska ha tillräcklig fri höjd för att inte upplevas lågt, samtidigt som lutningen gör att framkanten hamnar lägre än infästningen mot husvägg. Höjden påverkas även av fönster, takfot och fasadens utformning.
