Bygg en brygga på pålar, med stenkista eller som flytbrygga

En brygga är en träkonstruktion som utsätts för stora påfrestningar. För att bryggan ska hålla länge, är det viktigt att den byggs på rätt sätt. Vad som är rätt sätt beror på hur det ser ut på den aktuella platsen – och varje trakt har sina traditioner som kan vara klokt att beakta. I Norrland kan isen ligga länge och bli mycket tjock. Is i kombination med hög- och lågvatten kan förstöra även den bästa bryggan. På västkusten finns skeppsmask och marina borrare som snabbt förstör trävirke under vattnet. På grund av att bryggor ligger i vatten (så gott som) konstant, skiljer sig bryggbygget från exempelvis ett altanbygge. På denna sida ger vi förslag på fem olika bryggkonstruktioner. Att bygga en brygga kan både vara kostsamt och innebära mycket arbete. Det är därför viktigt att redan från början välja en stabil konstruktion, som är lämplig för den plats den ska stå. Det kan också vara smart att flera går ihop och bygger en gemensam brygga. Materialval Om bryggan byggs längs östersjökusten eller vid vattendrag med sötvatten, väljer du impregnerat trä med träskyddsklass NTR/A. Detta till konstruktionsdelarna i mark, i vatten eller nära vattenytan. Om bryggan byggs längs västkusten väljer du tryckimpregnerat virke med träskyddsklass NTR/M. Det ger skydd mot skadedjur. Rundvirke bör väljas för att uppnå maximal hållbarhet av konstruktioner i vatten. Där inget annat anges gäller konstruktionsvirke i lägst hållfasthetsklass C14. Valet av material till fästdon är mycket viktigt. Varmförzinkat stål har en korrosionsbeständighet som ofta räcker, men rostfritt stål är det säkraste alternativet. Ytbehandling med till exempel alkydoljefärg eller transparent träskyddsolja skyddar träets yta och motverkar att småsprickor uppstår. Var särskilt noggrann med ytbehandling av ändträytor, som bör mättas med färg eller grundolja. Stolparna (2 i bilden) kan vara av rundvirke eller sågat 100x100mm eller 125x125mm virke, beroende på bryggans storlek. Stolparna slås ner i botten med en kraftig slägga eller en stolpnedslagare. Det är enklast att göra från en båt, där du kan stå högt över vattnet. Alternativt slår du ner stolparna genom vakar när isen ligger. Förbered om möjligt hålen i botten med ett spett. Denna typ av brygga bygger du när botten består av grus, sand eller dy. Ju längre ner i botten stolparna kan slås, desto stadigare blir bryggan. Extra stadig och sidstyv blir den om stolparna lutar en aning inåt/uppåt. När stolparna slagits ner maximalt, förbinds de två och två med tvärreglar (4) 34x120mm. Mät ner till vattenytan eller använd vattenpass , för att få tvärreglarna exakt vågräta. Avståndet mellan stolparen i bryggans längdriktning kan variera mellan 1200-2000mm. De längsgående reglarna (3 i bilden), 45x120-195mm, bär upp bryggdäcket (1 i bilden) som görs av virke 34x95-120mm. Görs bryggan bredare än 1000mm bör du använda 3 stycken längsgående reglar i bredd. Bryggnocken är uppstagad med ett kryss (5 i bilden) av virke 34x95mm. Bryggans ramverk (2 i bilden) 45x145mm utformas så att de fyra flytblocken (1 i bilden) får plats under bryggdäcket av 28x95mm tralläkt. Dessa flytblock av cellplast, med volymvikt 30 kg/m3, är 600x1200mm. De finns i tjocklekar på mellan 250 och 500mm. Yttermåttet på flytbryggans ramverk är 1800x2550mm, vilket gör den relativt lätthanterlig då den behöver tas upp för vinterförvaring på land. Ska du göra en större flytbrygga får du göra två enheter som kopplas samman. Bryggstolparna görs av så kallade byggställningsrör Ø50mm, som slås ner i sjöbotten och fixeras i ringar vid bryggans hörnbeslag. Denna konstruktion tillåter bryggan att röra sig vid hög- och lågvatten och sjögång. Flytbryggan placeras på lagom avstånd från strandkanten och förbinds med land via en smal (600-800mm) landgång. Denna landgång vilar här mot ett par strandstenar och är förbunden med flytbryggan med ett ledbeslag. Till flytbryggan kan du specialtillverka hörnbeslag för bryggstolparna och ett ledat kopplingsbeslag för landgången. Kopplingsbeslaget består av två plattjärn med fastsvetsade, kraftiga brickor. Ett rundjärn trycks in mellan brickorna och fungerar som gångjärnsled. Rundjärnet låses med en påträdd bricka och saxsprint. Dimensionerna på dessa beslag bör vara kraftiga. Brygga med stenkista är ytterligare ett bryggalternativ om det är svårt att fästa stolparna i botten. När den stadiga kistan spikats ihop fylls den med sten, så att den blir ordentligt förankrad på botten. Hörnstolparna (1 i bilden) är av dimensionen 125x125mm eller 150x150mm sågat virke. Yttersidorna (2 i bilden) kan göras av dimensionen 45-70x145mm. Överstiger kistans storlek 1800x1800mm bör du ha ytterligare stolpar. Reglarna för bryggdäcket (3 i bilden) är samma som för yttersidorna (2 i bilden). Bryggdäcket (4 i bilden) görs av tralläkt 34x95-120mm. När den stadiga kistan spikats ihop fylls den med sten – så att den blir ordentligt förankrad på botten. Bryggan ska vara så stadig att den tål isens påkänningar. Om du har tillgång till en lämplig strandkant med brant sluttande berg eller kraftiga stenar, är den fribärande bryggan ett bra alternativ. Detta gäller särskilt för kuster där is i kombination med hög- och lågvatten kan förstöra vanliga bryggor inom ett par år. Dimensioneringen av de längsgående balkarna (1 i bilden) ska vara väl tilltagen (45-70x170-220mm, beroende på den fribärande längden). Du bör välja konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C24. Det är viktigt att fästpunkterna (3 och 4 i bilden) konstrueras och förankras ordentligt. I detta exempel har två betongfundament gjutits och förankrats i berget med inborrade metalldubbar/gängade rundjärn. Borrhammare för bergborrning finns att hyra. Rundjärn och dubbar fixeras i borrhålen med kemisk fästmassa. Ovanpå betongfundamentet (3 i bilden) skruvas en kort balk fast. Den fungerar som spikfäste för vinklade byggbeslag som fixerar balkarna (1 i bilden). Glöm inte att lägga syllisolering av typen grundpapp, mellan betongfundament och trä. Baktill vid fundament (4 i bilden) skruvas balkarna (1 i bilden) fast med 3-4 stycken gängade rundjärn, som är genomgående i en kraftig planka tvärs över balkändarna. Du bör inte borra eller såga några urtag i balkarna, de kan med tiden leda till försvagningspunkter. Här, liksom vid övriga bryggor, kan balkarna skyddas mot fukt uppifrån genom att täckas med syllisolering av typen grundpapp, innan bryggdäcket (2 i bilden) spikas eller skruvas fast. Lämplig dimension är tralläkt 34x95-120mm. Även om bryggan är fribärande, bör du ha ett par trästolpar (5 i bilden) längst ut. De avlastar bryggkonstruktionen och underlättar att lägga till med båt. Vintertid när isen lägger sig tas de bort. Konsolen (6 i bilden) är fastspikad i trästolpen (5 i bilden) och är till för att balkändarna ska ha något att vila mot. Bryggstolparna fästs med hålperforerade plåtband som spikas eller skruvas fast mot balkarna. Är botten hård och stenig så att stolpar inte går att slå ner, kan du göra en brygga som vilar på bockar. Den här konstruktionen lämpar sig bäst till mindre bryggor. Konstruktionen blir stadigare om bockens benpar lutar lite inåt/uppåt och om de stagas av två snedstag (3 i bilden). Delarna 1, 2 och 6 i bilden görs av virke 45x95mm. Övriga delar (3, 4 och 5 i bilden) görs av virke 22-34x95mm. Bockarnas inbördes höjdförhållande måste anpassas till bottendjupet. Bockarna fixeras på botten med några tunga stenar. Vintertid tas bryggan upp på land. En stege vid bryggan är nästan ett måste när du ska bada eller ta dig i och ur båten. Vid kusten måste bryggorna byggas högt över vattenytan, för att de ska klara av kombinationen av storm och högvatten. Sidostyckena, som kan vara av måtten 45x95-120mm ska nå ända ner till botten. Stegpinnarna, av 34-45x70mm, fälls in en bit i sidostyckena. De spikas eller skruvas sedan fast med lång och smal, varmförzinkad sexkantig träskruv. HORNBACH ansvarar ej för felaktigt utfört arbete.