Din webbläsare accepterar inga cookies. För att sidan ska fungera optimalt och innehållen ska visas som de ska måste du tillåta din webbläsare att använda cookies och sedan ladda om sidan igen.
Du skrev ut den här informationen den 2024-04-19 klockan 08:10. Observera att priserna på världsmarknaden och kortfristiga reaktioner kan göra att priserna ändras och därför kan avvika från din utskrift. Tack för din förståelse.
Den kanske viktigaste delen av alla på ett hus är taket. Ett dåligt eller kanske till och med läckande tak ger upphov till skador både på själva taket men även längre in i husets konstruktion. Ett av de mest populära takmaterialen är takpannor av tegel och betong. Här visar vi hur du byter tak av tegel- och betongpannor – steg för steg.
De flesta tak är uppbyggda enligt samma princip. Taket stöttas upp av takstolar som i sin tur hålls ihop av ett undertak – vanligtvis råspont. Råsponten täcks med underlagspapp som fungerar som en del av takets yttre skydd. På takpappen läggs strö- och bärläkt som sedan själva takpannorna vilar på. Tillsammans med vindskivor och övriga takbeslag har du sedan ett perfekt tak – anpassat för alla typer av väder.
Underlagspapp
Underlagspappen skyddar mot all typ av fukt och nederbörd. Även om takpannor eller annat takmaterial går sönder ska underlagspappen, åtminstone tillfälligt, skydda huset från inträngande vatten. Underlagspapp kan idag bestå av lite olika typer av material, dels den klassiska tjärpappen, men också nyare typer av underlagsdukar. Vilken typ av underlag du bör välja avgörs av vilket ytskikt du väljer, tegel, betong eller plåt. Rådfråga gärna personalen i ditt varuhus.
Förberedelser
Vid renovering och byte av gammalt takmaterial börjar du med att riva bort allt gammalt material ner till undertaket, som oftast består av råspont. Om råsponten är i gott skick kan den gärna behållas. I annat fall byts den ut och ersätts med ny frisk råspont. Inspektera extra noga kring skorsten och i takfoten, där det ofta uppstår skador.
I ytterkanterna spikas trekantsläkt, 45x45mm. Trekantsläkten ser till att inget vatten letar sig ner under underlagspappen.
Lägga tak – steg för steg
Lägg underlagspapp
01
Se till att råsponten är fri från smuts och att inga spikar eller annat vasst sticker upp. Underlagspappen läggs i överlappande rader. För att få ett tätt montage börjar du alltid nere vid takfoten. Vid takfoten spikas en takfotspapp som underlag för en fotplåt, och därefter spikas och limmas själva fotplåten. Fotplåten skyddar takfoten och leder vatten vidare ner i hängrännan.
Börja med den första våden underlagspapp på högra sidan av takfoten och rulla ut rullen åt vänster. Kapa gärna till pappen i ungefärlig längd innan, för att göra rullen mer lätthanterlig. Se till att våden är helt sträckt och att den ligger rakt. Spika fast underlagspappen i överkant med särskilda pappspik. Spika i sicksackmönster med cirka 12cm mellanrum längs hela pappens överkant. I ytterkant viks pappen upp och spikas fast i trekantsläkten.
Lägg underlagspapp
02
Nästa våd ska överlappa med cirka 10cm. Rulla ut och fäst på samma sätt som den första våden. Se till att våden är sträck och ligger rakt.
I överlappningen ska våderna limmas ihop. På all modern underlagspapp finns färdiga klisterkanter som skyddas av en tillfällig plast. Vik upp den övre våden och dra bort skyddsplasten från både den undre och den övre pappen. Lägg sedan försiktigt tillbaka den övre pappen och se till att klisterkanterna limmar ihop. Pressa gärna ihop våderna genom att försiktigt gå fram och tillbaka över skarven. Fortsätt sen enligt samma princip med nya våder hela vägen upp till taknocken.
Lägg underlagspapp
03
Enklast är att bara jobba med hela våder som täcker hela takets bredd. Ibland behövs dock en våd skarvas på mitten, vilket är enkelt. Den överlappande våden kapas snett med den långa delen överst. Låt våderna överlappa cirka 30cm och täta skarven med asfaltklister.
Strö- och bärläkt:
Takpannorna vilar på två olika typer av läkt – strö- och bärläkt. Ströläkten läggs mellan takfot och taknock medan bärläkten ligger horisontellt tvärs över ströläkten. Bärläkten är sen det som ”bär” upp takpannorna.
Lägg ströläkt
04
Börja med kapa till ströläkten så att den passar perfekt mellan taknock och underkant på underlagspappen. Spika fast ströläkten och håll ett mellanrum på 60cm. Försök om möjligt att spika ner i underliggande takstolar.
Lägga bärläkt
05
Bärläkten spikas fast i den underliggande ströläkten. Börja alltid nerifrån. Den första bärläkten ställs på högkant. Detta gör du för att den nedersta raden med pannor ska hamna rakt. Olika takpannor har olika mått och avståndet mellan bärläktens rader behöver därför anpassas efter just de takpannor du har köpt. Måttet ska stå angivet i medföljande instruktioner. Kapa gärna till ett par passbitar som motsvarar detta avstånd så slipper du mäta mellan varje bärläkt. Fortsätt med resterande bärläkt tills hela taket är färdigt.
Montera fågelband & glidskydd
06
För att förhindra att det samlas skräp eller att småfåglar bygger bo nere vid takfoten monteras ett så kallad fågelband på den nedersta bärläkten. Montera även eventuella glidskydd för takstegar och liknande.
Lägga takpannor
07
Se till att sprida ut högarna med pannor över taket så att tyngden fördelas jämnt. Börja med att lägga ut hela den nedersta raden med pannor. Se till att bredden går jämnt ut. Det finns halvpannor att köpa, alternativt kan du behöva kapa de yttersta pannorna. Skruva fast takpannorna med takpanneskruv, som är anpassade för att monteras i pannornas förberedda hål.
Lägga takpannor
08
När första raden är på plats kan du börja lägga takpannorna upp mot taknocken. Se till att raderna blir raka och att takpannorna håller samma avstånd hela tiden. Ett tips är att då och då kontrollera raderna nerifrån marken, där det är lättare att se eventuella avvikelser.
Fortsätt lägga pannor tills takets båda sidor är helt täckta.
Lägga nockpannor
09
För att täcka skarven längs taknocken läggs speciella nockpannor. Nockpannorna läggs överlappande och skruvas fast ner i taknocken, med speciella nockpanneskruv. Täta gärna med tätningsmassa mellan nockpannorna för att förhindra onödig fuktinträngning.
Färdigt tak!
10
Taket är nu färdigt men bör kompletteras med vindskivor och vattbrädesbeslag.
Se till att hålla taket rent och fritt från skräp och kontrollera med jämna mellanrum att inga takpannor är trasiga eller har hamnat ur sitt läge.
Hur ofta du ska byta tak beror på vilken typ av material taket är av. Generellt sett gäller följande livslängd för tak:
Papptak: 5-20 år
Betongpannor: 25-35 år
Tegelpannor: ca 40 år
Bandtäckt plåt: ca 40 år
Du kan förlänga livslängden på taket genom att underhålla det väl. Se till att hålla taket rent från mossa och annan smuts som kan binda fukt. Om råspont, underlagspapp och läkt är hel och fräsch, men några enstaka pannor gått sönder, eller flyttat på sig, kan det räcka att bara byta ut dessa pannor.
När är det bäst att byta tak?
Det går att byta tak vilken årstid som helst. Det kan till och med vara en fördel att byta tak under vintern, då det öppna taket inte är lika känsligt mot snö som mot regn. Det kan dock vara mer behagligt att göra själva takbytet när det är lite varmare.
Vilket tak ska man välja?
För det första så är det en smaksak. De flesta tak funkar till de flesta hus. Men det finns vissa material av tak som inte lämpar sig till alla takformer, när det kommer till funktion. Exempelvis är inte takpannor att föredra om du har ett platt tak. Detta då vatten inte rinner undan lika lätt som på ett tak med lutning.
Om din byggnad ligger i ett område med detaljplan, behöver du bygglov för att ändra utseende på bygganden, genom att byta material på taket. Exempelvis från plåttak till tegeltak.
