Typiska tänger och deras funktion
Principiellt skiljer man mellan:
- Griptänger (för att gripa arbetsstycken).
- Tänger att skära och kapa med (sidavbitare, mittavbitare, front- och tväravbitare).
- Tänger att forma med (bland annat för kopplings- eller lödteknik).
- Kombinationstänger (förenar flera funktioner, används exempelvis för att gripa, och klippa/knipa av).
Dessa tänger kan i sin tur delas in i allmänna typer av tänger med olika användningsområden:
Skaltång – för att skala av kablar
Skaltången är en praktisk tång vid skalning av kablar. Med hög precision skalar den av materialet utan att knipsa av kabeln.
Crimptång – för att pressa samman ändhylsor
Med crimptången kan du pressa ändhylsor på den avisolerade delen av en kopplingstråd. Utifrån ändhylsans typ skiljer man mellan olika former av crimptänger (exempelvis trapets-, kvadrat-, rektangel- eller V-form).
Svetstång – för fixering vid svetsning
Svetstången kallas även griptång och kan ställas in med en inställningsskruv, och justeras samt låsas i en viss position. Genom fixering får du händerna fria när du ska svetsa samman något.
Flacktång – för att böja tunn plåt och tråd
Flacktången, eller plåttången som den också kallas, utmärker sig genom sina flacka käftar som kan vara släta eller räfflade. Tången används oftast för att böja tunn plåt och tråd.
Håltång – för att stansa eller stämpla hål
Med håltången kan man stansa eller stämpla hål i material som läder och papp.
Hovtång – för att vrida och kapa bindtråd
Hovtången används huvudsakligen inom byggen med stålbetong för att vrida och kapa bindtråd.
Rörtång – för rör och rörsystem
Rörtången används för arbete med rör och rörsystem, alltså mestadels vid sanitärinstallationer och inom värme- och ventilationsbyggen.
Sidavbitare – för att klippa kablar och trådar
Sidavbitaren är den vanligaste formen av avbitare och används främst för att klippa av kablar och trådar.
